![Picture](/uploads/1/3/1/9/13193437/published/rudbeck-atlantica.png?1710351332)
Pris: 200 kr (150 kr)
Anmälan till: [email protected] senast fredag den 15 mars
Anmälan, priser, adress och allmän info.
Några tankar från Ludvig inför föredraget:
Den största makten är möjligheten att påverka konsensusverkligheten. Normalitet är lätt att acceptera som sanning eftersom det känns så korrekt, då det är vad vi upplever och bekräftar hundratals, om inte tusentals gånger.
“Konspirationsteoretikerns” roll i samhället är att gå utanför denna normalitet och se om vi missat någonting fundamentalt som förhindrar vår kollektiva kunskap och visdom att gå vidare.
Ni har säkert som jag insett att fundamentala missar, ibland nästan skrattretande enkla, inte bara tillhör historien, utan att vi även upplever dem i vår samtid. Just därför blir det desto viktigare att ifrågasätta vetenskapens djupaste rötter, ju mer “satta” dessa påstås vara.
Atland eller Manheim-böckerna rörande den antika historieskrivningen, är idag helt utanför det offentliga samtalet, normaliteten och konsensusverkligheten, till och med i alternativa cirklar. Så var fallet till viss del även på upphovsmannen Olof Rudbecks tid. Detta tillstånd har hos mig väckt “konspirationsteoretikerns” roll i samhället, den naturliga och nyttiga upptäckarlusten ni säkert så väl känner igen, varför jag beslutat att förstå verkets hela argumentationskedja. Det är en kedja, som Rudbeck själv påpekade att; hur starka länkarna än är, håller de inte alls utan att alla sitter ihop. Eftersom det idag inte finns någon sann proponent, skadas den sakliga debatten i ämnet. Min förhoppning är att kunna väcka denna debatt kring dessa böcker till liv igen, och så ge dem en andra chans i den kunskapsrevolution som vi idag lever i.
Diskrepansen är stor mellan de äldsta och de senare antika källorna, när det kommer till de mytologiska platserna, folken och gudarna i antiken. De äldsta var i större överenskommelse att alla dessa var en sammanhängande plats längst i norr, till skillnad från de senare. Det får man en glimt av hos Plinius d.ä. där han skriver att de gamla hade rätt när de skrev om "De Rifelska bergen, Oggyrs berg, Gerköns boningar och de Hesperiska lundarna", som om de alla vore en plats. Ferekydes från Syros, den äldsta prosaisten från början av 500 f. Kr, skrev uttryckligen att gudarna kom från längst upp i norr. Där vi finner en av platserna, borde vi även finna de andra.
Vid söndagens föredrag tittar vi på Rifelsbergen (Riphean mountains), varifrån det naturligt mynnar ut i de andra mytologiska folken och platserna. Men innan det kommer vi gå igenom verkets överhängande idé och dess idéhistoria.
Välkomna!
Kort videopresentation av Ludvig:
Anmälan till: [email protected] senast fredag den 15 mars
Anmälan, priser, adress och allmän info.
Några tankar från Ludvig inför föredraget:
Den största makten är möjligheten att påverka konsensusverkligheten. Normalitet är lätt att acceptera som sanning eftersom det känns så korrekt, då det är vad vi upplever och bekräftar hundratals, om inte tusentals gånger.
“Konspirationsteoretikerns” roll i samhället är att gå utanför denna normalitet och se om vi missat någonting fundamentalt som förhindrar vår kollektiva kunskap och visdom att gå vidare.
Ni har säkert som jag insett att fundamentala missar, ibland nästan skrattretande enkla, inte bara tillhör historien, utan att vi även upplever dem i vår samtid. Just därför blir det desto viktigare att ifrågasätta vetenskapens djupaste rötter, ju mer “satta” dessa påstås vara.
Atland eller Manheim-böckerna rörande den antika historieskrivningen, är idag helt utanför det offentliga samtalet, normaliteten och konsensusverkligheten, till och med i alternativa cirklar. Så var fallet till viss del även på upphovsmannen Olof Rudbecks tid. Detta tillstånd har hos mig väckt “konspirationsteoretikerns” roll i samhället, den naturliga och nyttiga upptäckarlusten ni säkert så väl känner igen, varför jag beslutat att förstå verkets hela argumentationskedja. Det är en kedja, som Rudbeck själv påpekade att; hur starka länkarna än är, håller de inte alls utan att alla sitter ihop. Eftersom det idag inte finns någon sann proponent, skadas den sakliga debatten i ämnet. Min förhoppning är att kunna väcka denna debatt kring dessa böcker till liv igen, och så ge dem en andra chans i den kunskapsrevolution som vi idag lever i.
Diskrepansen är stor mellan de äldsta och de senare antika källorna, när det kommer till de mytologiska platserna, folken och gudarna i antiken. De äldsta var i större överenskommelse att alla dessa var en sammanhängande plats längst i norr, till skillnad från de senare. Det får man en glimt av hos Plinius d.ä. där han skriver att de gamla hade rätt när de skrev om "De Rifelska bergen, Oggyrs berg, Gerköns boningar och de Hesperiska lundarna", som om de alla vore en plats. Ferekydes från Syros, den äldsta prosaisten från början av 500 f. Kr, skrev uttryckligen att gudarna kom från längst upp i norr. Där vi finner en av platserna, borde vi även finna de andra.
Vid söndagens föredrag tittar vi på Rifelsbergen (Riphean mountains), varifrån det naturligt mynnar ut i de andra mytologiska folken och platserna. Men innan det kommer vi gå igenom verkets överhängande idé och dess idéhistoria.
Välkomna!
Kort videopresentation av Ludvig: